Hur vet vi att homeopatiska läkemedel inte bara är ”sockerpiller”?

Laboratorieexperiment har visat att homeopatiska mediciner inte enbart är sockerpiller.

Homeopatins kritiker pekar på det faktum att homeopatiska mediciner är så högt utspädda att det finns ”inte finns någonting i dem”.

Detta kommer från det faktum att vätskorna som används för att tillverka homeopatiska mediciner är utspädda utöver nivån känd som Avogadros nummer (utspädd 10^-23). Detta innebär att vätskan är så kraftigt utspädd att man inte kan förvänta sig att några molekyler från originalsubstansen kvarstår.

Det är dessa ”ultrahöga utspädningar” (homeopatiska mediciner över 12 c eller 24x potens) som skapar kontroverser, eftersom de uppenbarligen inte kan fungera på samma sätt som konventionella medicinska substanser m.a.o. genom att molekyler interagerar direkt med kroppens biokemi.

Forskare runt om i världen undersöker verkningsmekanismen hos dessa mediciner, som sannolikt är baserade på fysik snarare än kemi. Även om flera olika teorier utforskas, kan man ännu inte förklara hur homeopatiska mediciner fungerar.

Vad vi vet är att många laboratoriestudier har visat  att ultrahögt utspädda homeopatiska mediciner har biologiska effekter som man inte skulle se om de ”bara var vatten” eller” enbart sockerpiller”, t.ex:

Att tillsätta homeopatiskt histamin till basofiler (vita blodceller) kan trigga dessa att frigöra histamin

MerMindre

Homeopatiskt thyroxin, vid den ultrahöga graden av 30x utspädning, saktar ner tiden det tar för ett grodyngel att transformeras till en groda. ⁸

MerMindre

Är resultaten bara artefakter av ”dålig vetenskap”?

Detta argument håller inte för en ingående granskning då även experiment som håller en hög metodologisk standard kan uppvisa att ultrahöga utspädningar (även benämnt ”höga potenser”) är effektfulla.¹

Varför är dessa resultat inte accepterade av vissa forskare?

Än så länge, har inget positivt resultat varit stabilt nog för att kunna reproduceras av alla forskare alla gånger. Nästan 75% av alla in vitro experiment gällande ultrahöga utspädningar visar att substansen har en effekt, och nästan 75% av upprepande experiment har varit positiva.¹

Allt eftersom forskare får mer erfarenhet när det gäller att experimentera med ultrahöga utspädningar, börjar de gradvis förstå vilka faktorer som påverkar resultaten och som en konsekvens av detta ökar reproducerbarheten ⁹. Experimenten med basofiler och grodor beskrivna ovan har hittills bevisat sig vara de mest upprepbara. Framsteg har också gjorts vad gäller att hitta de mest reproducerbara växtbaserade studierna.

Dock är det så att till dess att varje team får samma testresultat varje gång, kommer detta område vara kontroversiellt. Detta är den ständiga utmaningen vad gäller grundläggande homeopatiska forskning.

Nyckeln verkar ligga i exakt hur homeopatiska mediciner tillverkas

Homeopatiska mediciner tillverkas från växt-, kemiska-, mineral- och animaliska källor. Ursprungsmaterialet späds ut, sen skakas det intensivt (succuss). Antalet gånger som detta upprepas bestämmer styrkan eller ”potensen” av medicinen t.ex. har en ”6c” medicin blivit utspädd en del i 100 och sedan blivit succussat (skakats) och detta sex gånger om.

Om man bara spär ut substansen om och om igen får man till slut ett inaktivt prov som ”bara är vatten”; det är den tillagda succussionen mellan varje steg av utspädning som verkar ge avtryck och information från den ursprungssubstansen till vattnet/alkoholen den späds ut i.

Denna idé stöds av experiment som visar att utspädningar som inte skakats är inaktiva, men utspädningar som har skakats kan orsaka biologiska effekter, vilket antyder att denna aspekt av tillverkningsprocessen av homeopatiska mediciner är essentiell.¹⁰

Exakt vilka bio-kemiska förändringar som succussionen medför, och hur detta möjliggör vatten att ta över information av substansen som späds ut, är de stora frågorna som forskarna försöker förklara.

ReferenserMindre

Tillbaka till Homeopati FAQ